hejjjdso
hej
och stryck över förra inlägget..
jag vet redan nu att snart är jag luft för dig.. jag blåser bara i väg så där vips.
så ser du inte mig nå mer. att jag enns kunde vara så dum att jag nästan, bara nästan, kom ihåg bara nästan(!!) började hoppas. men vad säger man? man lär sig av sina misstag, även fast jag ibland tvivlar på det där.
sen helt andra vägar och stigar.
men faktiskt så har jag insett hur mycket man tar förgivet.. Man tar förgivet att alla alltid ska finnas där, att folk alltid ska bry sig och lyfta upp en igen när man ramlat, man tar förgivet att en kärlek som varat länge alltid ska vara.. även fast det inte alltid handlar om en själv. så tar man verkligen saker förgivet. Och ibland kan man känna sig så förvirrad när saker som skulle vara förevigt inte varar nå mer.
Livet är verkligen klurigt ibland. Man mister och får nya vänner. Även fast jag tror det ibland kan vara bra att in ny människor i livet, och visa dom en bra sida. Även fast fördommar och skit snack alltid kommer existera i denna värld, så är alla värda en andra chans..
/three
